T H E L I N

Jaha här kommer ett nytt kapitell hoppas ni gillart jag gör det iaf :P det var allt för mig kommer väl ett vanligt inlägg senare !


Dörren öppnades och där stod en lång blondin , hon var den kända fotomodellen Alexandra Harper. Hon ser så himla bra ut och jag kunde nästan förstå att Ricky hade något på gång med henne.

Alexandra ser ju ut som en gudinna och om jag nu var så dum att jag trodde jag skulle kunna konkurrera med henne så hade jag fel.

Alexandra titta på mig med en förvånad blick och tillslut insåg jag att hon pratade med mig och undrade vad jag gjorde här !

- Nå vad gör du här vill du Ricky något ?

- Ojdå jag måste ha gått fel du får ursäkta mig.

- Det är ingen fara det kan hända alla!

Jag vände om och började gå när jag väl var utanför gården och var ute på gatan igen hörde jag hur Ricky ropade på mig. Jag ville inte lyssna han har sin fina modell nu han behöver inte mig längre.

Ricky hörde att Alexandra pratade med någon vid dörren , när han väl kom fram till dörren hade personen redan börjat gå!

- Vem var det ?

- det var någon blond tjej som sa att hon hade gått fel!

Ricky kollade ut genom fönstret och såg att det var Blaire som gick där. Ricky sprang ut och ropade på henne men hon verkade inte bry sig alls.

Han började sakta gå efter henne och ropa samtidigt men då började hon springa.

Jag vände mig om och såg att Ricky började gå och försöka komma ikapp mig och han ropade samtidigt men jag ignorerade honom och började springa istället. Jag sprang så fort jag kunde men det räckte inte Ricky började komma ikapp.

Jag sprang in i någon park har ingen aning om vilken för har inte blivit så bekant med staden än!

När jag hade kommit in i parken trodde jag att jag hade skakat av mig honom. Jag vände mig om medans jag sprang och såg ingen Ricky men tänkte inte på att titta framåt så jag snubbla på en rot.

Jag föll men inte ner på marken utan ner i någons famn.

När jag tittade upp var det i Rickys famn jag var, han log åt mig.

- Varför sprang du iväg sådär?

Jag svarade inte ville inte han skulle inte förstå hur jag kände för honom egentligen.

Jag tog mig ur hans famn och när jag skulle gå så tog han tag i min arm och drog mig intill honom, han viskade lite tyst du är så söt när du blir arg ! Jag tittade in i hans vackra blåa ögon och innan jag ens han uppfatta vad han hade sagt så kysste han mig.