T H E L I N

Såg en rätt så söt tjej framför mig i spegeln. Hon hade långt blont hår och var lagom smal lite brun var hon också. Hon såg helt okej ut för sin första skoldag på en helt ny skola . Hon skulle egentligen gått kvar i sin gamla skola men hennes pappa skulle gifta om sig. Det var inte så att jag inte gillade Pamela utan det att pappa brydde sig inte lika mycket om mig längre. Han bryr sig mer om Pamela sen dem träffades. 

Jaha då var det då bara 20 minuter tills skjutsen till skolan gick. Jag ser helt okej ut det gör jag men undra vad allt annat folk gör? Blaire var väldigt nervös och det hjälpte inte direkt att hon åkte med en limousin till skolan. Hon ville inte sticka ut bland dem andra utan bara smälta in i mängden. Fast det är nästan omöjligt när man har en pappa som är en känd filmproducent. Det var som ungdomarna inte riktigt visste om dem skulle hata henne eller om dem skulle vara trevliga. Till slut kom hon in på rektorns kontor det tog seriöst en evighet. Blaire tog emot sina saker och en nyckel till hennes skåp. Hon gick sedan till skåpet och låste in sina grejor. Låt se nu vilket klassrum skulle hon till, Jo sal nummer 304 . Jag försenad och det blev alldels tyst när jag klev in i klassrummet.

-          Elever det här är er nya klasskamrat Blaire Karhu! Du kan ju berätta lite om dig själv . sa Läraren Mr Thompson

-          Ja jag heter Blaire och älskar filmer och musik och vill bli skådis! Sa jag lite nervöst vad mer fanns det att berätta.

Jag hörde hur det viskades i klassrummet om mig. Jag undrar vad det är dem säger för något? Jag fick sitta bredvid en brunhårig tjej som nog ungefär var lika lång som jag . Hon såg ut att vara rätt populär men inte dem där divorna som finns i alla klasser. Hon log åt mig när hon märkte att jag granskade henne .

-          Jag heter Melissa sa hon glatt.

-          Ja och jag heter Blaire fast det vet du ju redan! Sa jag lite osäkert.

-          Hur kommer det sig att du börja här då? frågade hon lite snällt.

-          Komplicerat men min pappa ska gifta om sig! svarade jag och det blev tyst sedan.

En hel skoldag hade gått och jag väntade på skjuts hem men ingen skjuts kom. Vad konstigt min skjuts brukar aldrig vara sen, det hade nu gått en timme och fortfarande ingen skjuts eller något meddelande från någon. Jaha får väl gå hem då men från vilket håll kom jag ifrån då? Hm jag tror det var från vänster. Jag testar det i alla fall vad kan gå fel i New York. När jag hade gått i en timme insåg jag tillsist att jag hade gått vilse. Får väl ta och ringa pappa men det är ingen som svarar, vart är han? Jaha det är så typiskt vad ska jag nu göra! Jag tittade mig omkring och såg ett litet fik lite längre bort så jag gick dit.  När jag väl kom fram visa det sig att det var en bar och inget fik så jag vände om . Tills det jag hörde en röst.

-          Hej du vill du ta en drink? Frågade den främmande mannen.

-          Nej jag tror inte det är en så bra idé! Svarade jag snabbt och började gå .

Vem vet vad han vill det pep till lite i fickan och jag plocka upp mobilen och stanna och läste mejlet. Det var från pappa han och Pamela hade åkt iväg på en filminspelning. Jag var alldeles ensam hemma nu. Skjutsen måste ha glömt bort mig eller rättare sagt pappa glömde bort att jag behövde skjuts hem. Jag blev så förbannad att jag vände mig om till den främmande mannen och tackade ja till drinken .